Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Denne förordnade,’ att Bonde Ingemarsons torplägenhet,
jämte en årlig donation, skulle för evärdliga tider tillerkänna»
Bondes efterkommande, »som belöning för den gamles mod,
rådig-het och trohet vid en hotande eldsvåda på slottet», som det står
i gåfvobrefvet.
Bonde lefde icke långe efter dessa händelser, och
dottersonen Ingemar hade på en gång ärft mödernesläktens stolta
odal-mannasinne och Ingeborgs hat till grefve Klas. En gång slog
pojken en flera år äldre hofveribondes son till marken, emedan
denne kallat honom grefve Ingemar Klasson, och sedan rörde
ingen vid den släktskapshistorien.» —–
’ Gubben tystnade och gick ett par steg nedför
förstugukvis-tens höga trappa. Fullmånen stod nu klar rakt öfver det gamla
slottet, och fruktträden kastade skarpt tecknade skuggor öfver de
breda grusade trädgårdsgångarna. Ljudet af sorlande och
pratande röster hördes genom aftonens stillhet, och en ung flicka kom
hastigt, liksom skrämd, fram till trappans fot för at* lyssna.
»Ingeborg», ropade gubben ned till sin dotter, »gå genast
upp till borgstugan och helsa Bonde att mor har^aftonvarden
färdig!» ^
»Bonde är ute och liemtar hem våra kor; där kommer han.
Far vet väl, att hvarken min bror eller jag bruka hålla lag med
borgstugubefolkningen. Men nu har både han och jag lust att
gå dit upp och påminna hopen, att det i kväll är fen fjärde
September/»
»Rätt så, barn, och se med detsamma till, att ljus och eld
släckas på slottet!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
