- Project Runeberg -  Från herresäten och bondgårdar : Sägner och berättelser /
221

(1899) [MARC] Author: Eva Wigström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Och så lade han sin venstra hand, den som ej hade något
pekfinger, och som Erik så väl kände igen, på det gamla
pergamentet, medan vattnet rann dropp i dropp från hans kläder.

Erik skrek till: »Herr Peder!» och for upp från bänken
bakom spiseln. »Herr Peder!» flämtade Dedekind. Husbonde
•och dräng stirrade yrvakna på hvarandra.

Sedan de båda beskrifvit hvar sin syn, läste prästen upp
en öfversättning af pergamentet. »I kyrkogårdsmuren», stod
där, »ligger en skatt — silfver, guld och ädla stenar —; den
som finner klenoderna, skall uppsöka fjorton värdiga fattiga i
sin församling och emellan dem dela värdet af den funne
skatten, på det synden må varda den yngling förlåten, som genom

helgerån skatten samlat hafver. Men––»

»Ja, herrskapet förstår, att detta hände innan
nationalmuseet i Stockholm byggdes. Lofva, Erik, lofva!»

>’Men uppfylles ej detta villkor, skall förbannelse följa den
mannens hus; den osälles ande skall bo i hans sons själ och
hans dotter skall varda hustru åt ärelös missdådare.»

»Annu mera skall där ha stått i pergamentet, men sägnen
vet nu blott, att den underliga handskriften slutat med visan
om kloster- och kyrkoröfvaren herr Peder —»

»En ny Jonas, som genom lottkastning dömdes att springa
öfver bord. — Ser du sjömärket i lovart, Erik Segeliu ?»

»Så länge som nattens mörker låg öfver Garda kyrkogård
och den gråhvita murlämningen ej kunde skymtas från
Dede-kinds fönster, voro Erik och han ense om, att rifningen af resten
skulle inställas. Men när dag grydde och sol lyste genom de
glesnade stenflisorna, bleknade nattens syner och både husbonde
och dräng funno det nu helt naturligt, att de drömt om herr
Peder, som försvunnit lika oförmodadt som han kommit.

Och för öfrigt kunde rifningsarbetet ej nu inställas, utan
att gifva bönderna stor orsak till undran och gissningar. — Tal
om gömda skatter gick starkt på hela ön; kanske det skulle falla
någon stackars bonde, med oförsörjda söner och döttrar, in, att göra
hemliga undersökningar i resten af muren, kanske finna skatten,
behålla den och ådraga nig den hemska förbannelsen. De själfve
däremot voro varnade genom den urgamla skriften, och
dessutom skulle ingen bättre än prästen kunna uppfylla villkoret.

Under den dagens lopp refs ett långt stycke af muren,
utan att något fynd gjordes.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:25:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/weherres/0221.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free