- Project Runeberg -  Från herresäten och bondgårdar : Sägner och berättelser /
224

(1899) [MARC] Author: Eva Wigström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nänts att bryta den minsta pärla eller sten ur dessa konstverk
och han kände sig sjuk vid föreställningen om att de skulle
skingras, kanske nedsmältas till —»

»Att uppförgylla många ting med. Vi sticka ut ett par
ref, du Erik, så tar hon fart.»

»Skatten fick emellertid ligga orörd och prästen fortsatte
sitt hårda försakande lefnadssätt och gaf största delen af sina in-

Altarkärl, moustranser och kvinnosmyckeu fyllde kistan. (Sid. 222)

komster ut till allmosor. Men ingen välsignade honom därför,
honom, mannen med den stora penningkistan.

Barnen växte upp. Knut, fiskarens eon, flyttade till sin far,
deltog i hans fiske, och de kommo till välstånd; unge herr
Peder var en vild sällc och fick tillnamnet klosterröfvaren, emedan —»
»Flickor fastnade vid honom, som fåglar vid limspö. Vi
ha ett grund för ut, Erik Segelin.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:25:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/weherres/0224.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free