Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skogsfrun
nnu är det idylliska Arildsläge vid foten af
Kullaberget en liten vrå på jorden, hvareat ötveransträngda,
nervösa storstadsbarn kunna under sommarmånaderna andas
hafsluft, bada i salt vatten och hvila under skogens trädkronor, utan
allt bistånd af någon kommité förnyttaochnöje. Och gå vi femton
år tillbaka i tiden, kunde ett par främlingar, hvilka af något skäl
önskade en tid undandraga sig världens uppmärksamhet, med tämmelig
trygghet hyra sommarnöje där vid stranden, utan att synnerligt
behöfva frukta möta någon af sina närmaste umgängesvänner
på badhusbron.
Arildsläge hade dock under många år varit en
älsklingsplats för friluftsmålare. Det väckte därför ej någon större
uppmärksamhet, att en ung man, som bland sitt bagage medförde
staffli och färgskrin, redan de sista dagarne af april hyrde eig
in i det lilla gästrummet hos fiskaren Halverson och hans hustru.
Våren hade kommit tidigt det året. Bokskogen uppe på
berget stod i sitt kraftigaste vårarbete; de bruna, glänsande
bladhylsorna sprungo upp i tusental på hvarje saftfylld kvist, och
de unga bladen hängde däfna, veckiga och med fjuniga kanter
likt fjärilsvingar, som nyss sprängt puppan.
Där var en lek mellan dagrar och skuggor på
skogsbottnens saftiga blomstermatta, och på den bjärtgröna mossan
samt öfver de bruna, vissnade löfven invid bokarnes ålgrå, glatta
stammar lågo stundtals stora, darrande solfläckar af hvitt ljus.
Här var nog för en målare att studera.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
