Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lingens omedvetna låga skratt smickrade honom; dessutom
förlänade Nils åt Tostes dagligstuga ett skimmer af kristlig
välgörenhet, utan att denna glans kostade bonden något.
Han var enkling sedan två år tillbaka; dottern Kerstin
förestod huset, fullt medveten om att hennes gladlynta mor grämt
sig sjuk vid sidan af denne man, som rakt af gick på jakt efter
hvarje skymt af glädje och nöje blott för att få tillfälle att
döda den.
Men Kerstin var starkare än modern och ämnade ej foga
sig längre, än hon själf ville. Nils hade medfört en fläkt af
frisk ungdomslust till det dystra hemmet, och emellan flickan
och honom fanns ett hemligt förbund. Hvari det egentligen
bestod, visste ingen af dem klart; men de kände, att de hämtade
styrka af hvarandra.
Våren hade detta år kommit ovanligt tidigt; det var hos
Toste brådska med vårarbetet, och så skulle den store gåsflocken
med sina nykläckta ungar ut på den lilla grässlätten vid
bäcken.
Toste hade flere gånger under förra höstens brådska känt
sig frestad att pröfva, om Nils verkligen ej skulle kunna se att
köra ett par oxar för en plog eller valla fåren, så Toste kunde
slippa att lega ännu en pojke under den bråda tiden.
Nu, når Nils tycktes trifvas så väl med sitt husslöjdarbete
och Kerstin äfven blifvit munter, bröt begäret att nedstämma
folk fram med större kraft än vanligt. Den tändande gnistan i
bondens mörka sinne var några toner af en visa, som Kerstin,
under den blindes ledning, försökte sjunga.
De hade dragit sig undan till bakstugan, sedan pigorna
gått ut på marken för att lägga utsädespotatis. Kerstin siktade
mjöl med en handsikt, Nils satt på ett upp- och nedvändt
skäpp-mått, då Toste vid trädgårdshäcken smög fram, för att kika
genom fönstrets söndriga ruta. Nils sjöng:
*Där stod så fromt ett lamm
allt vid sd brant en klippa,
men ulfven smög sig fram,
då lammet ville dricka.
Det var så falsk en ulf
allt mot det fromma lamm;
så är ock flickors sed
att locka gossar fram.y
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
