Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Nils du, dfir är någon fördömd historia splitsad vid den
gamla fejlan! Lätta på, gosse! Ut med den öfverflödiga
barlasten så flyter du lättare!»
Det var en mild dag i oktober, briggen gled sakta fram
för fulla segel, under det vågorna porlade och mumlade ett språk,
till hvilket den blinde satt och lyssnade med ett trött,
sorgmodigt utseende.
Det föreföll Nils så underligt men tillika så öfverväldigande
ädelt af kaptenen, att han deltog i sin fattige frändes sorger, att
Nils nu för första gången lät någon människa blicka in i sin
tankevärld,
Nu stego de fram, sådana som han i sin kärlek uppfattat
dem, denne tungsinte man och hans unga dotter, hvilka voro
hufvudpersonerna i hans lifssaga.
Båda hade varit så ömma om honom — hvar på sitt vis
— och han hade börjat och slutat med att vålla dem sorg. Nu
senast på hennes hedersdag.–
»Två åkta intjärade, innitade egoister åro de!» utbrast
kaptenen.
»E-e-o-gister? Du menar, att de ej hata mig för det —
för det jag ej kunde öfvervinna mig och bli talare i stället för
spelman?»
Kaptenen smålog vemodigt åt den blinde ynglingens ärliga
försök att äfven för honom dölja en känsla, som varit nära att göra
honom till trål under två själfviska människor, hvilka voro så
mycket hänsynslösare i sina kraf, emedan de voro så rent
omedvetna om sin egoism.
»Undrar om Toste står ut med att vara ensam! För Kerstins
skull borde jag ändå stannat, men det var så svårt.»
»Toste Persson? Kors, har jag inte sagt dig, att jag skrifvit
hem efter ditt prästbetyg och nu fått det jämte bref från pastorn,
att Toste tänker gifta om sig, och Kerstin är en rifvande dugtig
husmor i sitt hem? Jo, så står det till.»
»Det lättade att få veta!»
»Stackars gosse, han har ingen aning om något, som heter
skepparhistorier», mumlade kaptenen, i det han gick en sväng
på däcket.
Där ligger något fruktansvärdt i en blind människas lidelse.
Inga nya intryck utifrån förmå bleka eller förjaga den afgud,
fantasien skapat och uppställt i hjärtats helgedom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
