Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Ja, Gud ske lof! Men bftr komma också sådana» som
skrifVa i tidningarna, så det gäller att Tara klarsynt.»
»Har man ärft den inre synen, blir man ej narrad,» sade
Gustaf eftertänksamt.
Gumman upptog ej detta STar utan gick för att på
bjelk-hyllan gömma skrinet under en hop torkade örter, hvilka spredo
en stark kryddlukt, när hon rörde Tid dem. »Du Tet Täl, att
du1 skall fasta och sitta i mörker under tjugufyra timmar, samt
att du under hela Tandringen på nyårsnatten ej får tala ett ord
eller skrika eller skratta, ehvad du ser eller möter på din
vandring?» sporde den gamla och stoppade ifrigt in sina grå
hårtestar under sitt svarta, i nacken tillbakaknutna hufvudkläde.
»Det har jag hört.»
»Och du Till pröfva på?»
»Jag håller före, att det är min döde far, som manar mig
till det.»
»Då få Ti stänga dörrarna, ty det är ingen bit förtidigt,
att jag börjar läsningen och rökningen Gfver dig. Jag har ej
utfört detta sedan din far var här och höll fastevaka — låt mig
se, det är nu tjugutre år sedan. Sådant ISgges mest bort nu
för tiden, men man skall få se, att folk kommer tillbaka till det
igen. Min son läser tidningar och säger, att lärdt folk söker
på andra sätt få se, hvad som skall ske.»
»Det känner jag också något till, och därför har jag lust
att pröfva det gamla sättet, innan jag ger mig in i de nya
sakerna ...»
Nymånen stod skarp på himlen, kölden Tar tämligen
sträng, och det såg ut som om stjärnorna skälfde, men i norr
stod en stor svartgrå molnvägg, och det föreföll Gustaf, som om
hans väg gick rakt in i den. Bygden höjde sig tämligen starkt
i riktning mot det stigande molnet. Nederst Tar det slättmark,
inhägnad med jordvallar och djupa diken; emellan åkrarne
smärre torfmossar med blinkande isar och kolsvarta ruiner af
nedstörtade torfstackar med smala strimmor af nyfallen snö.
Emellan slättbygden och den låge sandåsen låg byn med sin
tornprydda kyrka och sin bygata, kantad med gamla pilträd.
Ofvanföj åsen ljungmark med kringströdda busksnår, sedan
skogen på höjden, och så där nedanför ännu en by, innan man
nådde sockengränsen. Och sedan — ja, hvad kunde en, som
gick årsgång nyårsnatten, väl få se, innan han hunne till kyrkan ?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
