Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hans middag kom in. till honom på vanlig tid, köttsoppa,
höna med ris samt tunna pannkakor och hallonsylt; modern åt
tillsammans med honom, ej ett ord nämnde hon om »dopp i
grytan» eller om dagens betydelse.
Erik hade föresatt sig att med ett par likgiltiga
anmärkningar oro julvädret föra talet inpå.aftonens fest, men en stigande ,
ångest för något, hvilket han tyckte närma sig honom som en
mörk, allt uppslukande tomhet, kväfde hvarje försök att tala om
den förestående hälgen. >
Klockan fem tände huspigan bradan i Eriks rum, och modera
koro själf in med kaffet jill dem båda. Då pigan lemnade rummet, .
bad hon i dörren #tt få tala med sin matmor, och prästfruii’
gick med en viss hastighet ut till henne i korridoren, tryckaride
dörren till. Men Eriks feberaktigt bultande pulsar tycktes ett :
ögonblick upphöra med sitt arbete, och hans spända
hörsel uppfattade orden: »Klockan sju. — Ja allesamman,» och
en fläkt af glädje kom då likt en mjuk, len sommarvind öfver
hans sinne. ’
Således ändå julhemligheter och glada öfverraskningar. .
Hur skulle väl också hans mor kunna ha hjärta till att låta
denna afton — sista julaftonen i prästgården — förflyta som en
vanlig hvardagskväll? För tjänarnes och sin egen skull kunde
hon det ej. Erik ångrade, att han ej, innan han förstört sina
senaste kvartalspengar, köpt några julklappar åt henne. *
Nu kom modern åter in i rummet, och kaffet dracks under
tystnad, ty hon såg tankspridd ut, och Erik sökte förgäfves at^
finna uppslagsämne till något samtal. Då brickan blifvit bort*
buren, tände hon lampan och tog sm stickning under ett synbart
bemödande att se likgiltig och obesvärad ut. Men det var ej en
sträfvan att dölja någon stundande glad öfverraskning, ett
ansiktsuttryck, som är så lätt att tyda. Erik såg tydligt, att hon bjöd
till att kufva utbrottet af smärta, som höll på att bryta ut i
tårar.
»Lampljuset skär i ögonen,» sade hon med hörbar
ansträngning och satte en grön skärm öfver kupan.
Erik hisnade till vid detta, som då man i drömmen tycker
sig plötsligt falla ned i en djup afgrund, men hans tanke höll
sig ännu krampaktigt fast vid hoppet om, att klockan sju skulle
dörrarna till salen slås upp, rummen stråla af Jjus och den för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
