Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hänglampan under glastaket omgaf hans hufvud med en
mild ljusglans, medan slingerväxternas fina raokor bildade en ram ,
som kastade lekande* nyckfulla skuggor öfver hans ansigte och
ljusa sommardräkt.
»Så skön han firlosteg det med hänförelse ur Agdas hjärta,
och det var, som om en renande svallvåg borsköljt h varje fläck
från hans härliga bild. Hon stannade ett ögonblick för att blott
se på honom.
Men kanske for då en läderlapp förbi, kanske blott en
förflugen tanke... Hvem kan veta, hvarifrån dylika bilder komma i
stunder, då man minst kunde vänta sådant? Agda slog hastigt
ifrån sig med handen, liksom hon på ett handgripligt sått velat
jaga ifrån sig föreställningen, att hon var i en vampyrs våld.
»Ohyggliga gamla saga!» utbrast hon afvårjande, och då ho»
åter såg upp till den sköne mannen på verandan, log och viokade
han till henne, att hon skulle skynda sig.
»Förlåt, o förlåt, Ottol» sade hon och skyndade upp till
honom.
»Skola vi förlåta henne, tant?» svarade han muntert. »Vi
och de stekta kycklingarne hafva nästan för länge väntat på dig.»
Där var hos honom ej längre ett spår af den misstämning,
omhvilken Agda visste, att den så lått antog en vemodig,
kånslo-full ton, men hans ömma uppmärksamhet, parad med ett fint drag
af brudgummens obestridliga eganderätt, låt henne känna sig
trygg och liksom återupprättad i sina egna ögon. Afven fru
Bergfält kände sig lugn och glad; hennes obestämda misstroendé tili
Otto hade lämnat plats för vissheten, att hon i honom såg sia
dotters blifvande make, och hon sökte se denna sak från den
ljusaste sidan.
Otto hade under den stilla, solljusa söndagsmorgonen
lyckats till sin fullkomliga belåtenhet afsluta sitt arbete och var
nu på eftermiddagen i ett strålande lynne.
»Vi taga vål korgvagnen, Agda, så kuskar jag för dig
ned till bruket?» frågade han.
Hans ord frammanade åter de afskydda vampyrdragen. Hon
tyckte sig känna, hur han tryckte sig in till henne och drack
lifskraft ur hennes hjärteblod; men ändock slog hvarje puls
af sällhet vid tanken på att sitta vid hans sida och känna»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
