Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»7/7/ lek för böljorna, står här i katalogen. Idéen är på
en gäng originell och gripande. — Se, mamma, denna unga,
sköna kvinna fastbunden i en båt, som nu är ett vrak. — Se de
i relingen nedstuckna dolkknifvarne, vid hvilka de smala streck,
som åro lagda kring henne, blifvit fastgjorda! Se hur mjukt
böljorna vagga den sköna, bleka gestalten, som tyckes sofva i
sin bådd! Ansiktet, de blottade lemmarne, håret, det våta
draperiet kring hennes höfter, allt är öfverdådigt välutfördtl Jag
tror, jag stått här en hel timme och beskådat denna tafla, och
ännu kan jag icke lösrycka mig ur dess trolska makt.»
»Ja, trolsk är hon; konstnären har förstått att framställa
ett andligt skeppsbrott — i en viss stadie så lockande och
dragande för mången att följa efter och blifva till lek för böljorna»,
svarade fru Elm.
»Du vill dock ej, i all skönhets namn, göra denna tafla
till en allegoriI — Det är dock visst och sant, att någon mera
träffande definition på ordet allegori, än: ’Honan till en
alligator’, gifves icke, ty den slukar allt —p
»Käre Alex, förifra dig ej! Jag har ej uppfattat taflan
som en ren allegori; jag tror, att konstnären framställt en
verklig tilldragelse, men lagt en djupare mening däri. Det är en
andlig död, som blir buren, smekt af världslifvets lenaste vågor,
blott uppehållen på dess yta af de där mordvapnen; den unga
kvinnan har något dämoniskt lockande, neddragande —»
»Nu ear du i syne, mamma!»
»Låtom oss ej tvista härom, Alex; jag kan verkligen ej
hjälpa, att jag känner mig illa till mods vid detta ansikte här —»
»//är!» afbröt sonen åter. »Du har då sett det förr? Du
känner denna skönhet?»
»Nej, jag har aldrig i verkligheten sett henne», svarade
modern och mötte lugnt den unge mannens forskande blick.
»Ibland tror jag, att du har en förmåga att se tingen på
ett helt annat sätt än andra dödliga, och voro du ej så
kärnsund och praktisk, skulle jag misstänka dig för att stundom se
— spöken midt på ljusa dagen», smålog den unge skoladjunkten.
»Medgif, att du sammanknyter åsynen af denna tafla med ett
eller annat, som du själf har upplefvat!»
»Jag måste ha sett denna målning förr, eller också har
jag drömt något liknande. Men kom nu; åsynen af taflan är i
hvarje fall hvarken glad eller upplyftande.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
