Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Vid en kalla, sa* du ju, och har ser jag hennes våg ned
mot ån», svarade han och fortsatte i språngmarsch sin egen vag
in mellan skogens träd.
Ett ögonblick tänkte fru Elm att taga kaffeapparaten och
följa efter honom; men nu kokade vattnet öfver, det blefve
besvärligt att bära den heta kannan. Och för öfrigt, hvad skulle
hon gifva Alex för skäl till en dylik envishet?
Märkligt nog hade hon låtit den lilla bleckdosan, som
innehöll det malda kaffet, bli kvar här nere, och så lagade hon
till den ångande drycken. Det var med ett visst behag, som
hon underordnade sin vilja under sonens, under en synbar
varelses önskan.
Alex var snart tillbaka med korgen. »Har någon varit
synlig här?» frågade han med en viss häftighet.
»Nu? Nej.»
»Jag tyckte mig se en gammal gumma dyka upp ur
bus-karne där borta på sluttningen och så hastigt gömma sig, då hon
blef varse, att här fanns folk.»
»Äfven jag fick för en stund sedan en förnimmelse af, att
jag ej var ensam här. — Skola vi inte ändå förflytta oss upp
mellan tråden?»
»Ånej. Gumman är väl här för att anektera sig ett knippe
ved; kommer hon hitåt, bjuda vi henne på kaffe.»
Mor och son talade muntert med hvarandra, under det de
höllo sin lilla måltid. De hade tagit plats, så att de hade full
öfversikt öfver det vackraste partiet af ån samt den yttersta
delen. af den naturliga bassängen; den inre doldes af brinkens
djupa slagskugga. En skogsbäcks porlande, där den, dold af
kvistar och löfverk, föll ut i bassängen, hördes som ett
ackom-pagnement till lärksången högt uppe i det blå samt till
fågel-kvittret inne i skogen; det hela var en ljuf sommaridyll, som
aflägsnade hvarje tanke på synd och sorg.
Då hördes plötsligt ett starkt plaskande, som om någon
fallit i vattnet, just där som skogsbäcken gled ut i bassängen,
och därpå följde ett undertryckt rop.
Alex sprang upp. »En flicka i lifsfara!»
Springande tog han vägen uppför sluttningen, tvärs öfver
brinken till andra sidan af bassängen, där bäcken föll ut; där
hade han sett en ung flicka nedgliden med nedre delen af
kroppen i det där bråddjupa vattnet, medan hon med sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
