Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lefva i föreställning om, att hon var ren och »kär som näckrosen,
hvilken ja också växer npp or dyn. Na förmådde han ej längre
frammana denna poetiska bild; en annan tafla, en förfärlig tafla,
trängde sig på honom.
Alex hade för många år sedan, då han knappt var mer än
gosse, läst den en gång så beryktade boken: »Breve fra helvede»,
och na tvangs han att tänka på, hur Vesta, likt en af dessa
osaliga andar, hvilkas elände består i oförmågan att kunna tiga
med sina egna begångna synder, uppfört en sådan där
afgrunds-scen i sitt och hans gemensamma hem. Alex Elm kände en
frossbrytning vid föreställningen om, hvad han vidare kunnat
få höra, om han ej nedtystat denna vackra furie.
Vacker! — Hvilket matt, färglöst ord för att beteckna
trollmakten hos denna kvinna, som höll honom fången till kropp och själ.
Hade ban vål tänkt på något annat än henne, sedan den dag
och stund då han trodde henne vara i lifsfara.
Lärarekallet hade visserligen aldrig varit något lifsmål eller
någon lifsgärning för honom; men han hade dock börjat fatta
en varm kärlek för botaniska studier. Hvar hade denna kärlek
tagit vägen, hvad hade det blifvit af hans föresats, att medels
pligttrohet söka érsätta hvad som brast i naturligt intresse och
verklig kallelse för sin skolgärning? Allt, allt, äfven hans kärlek
för modern, hade slocknat, blåst bort för denna orkanlika lidelse,
for denna främmande flicka.
Var då orkanen nu förbi?
Alex ryste till vid denna fråga, ty det föreföll honom, som
om den vore den enda, hvilken nu hölle honom fast vid lifvet,
och med ett slags vild fröjd kände han åter en stigande längtan
efter henne samt en tilltagande ångest för, att hon fortfarande
skulle vilja lämna honom.
Åter viss på sig själf, började Alex att intala sig, att hela
det pinsamma uppträdet blott varit ett utbrott af dåligt lynne
hos ett ouppfostradt barn, som blef tvingadt in i civilisationens
former, och vore det därtill ännu en rent kroppslig orsak —
finge den tjusande vildfågeln blott känna modersfröjden, så, då
skulle hon för alltid stanna i det varma., mjuka näste, han nu
kunde bereda dem.
Han åt sin sena middag ensam och tänkte, att Vesta gått
på besök till någon af de få familjer, som beslutat sig för att
umgås med hans hustru; troligen blygdes hon för det uppträde,
hon tillställt, kände kanske också en trotsig lust att få höra
hvad man pratade om henne ute i staden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
