- Project Runeberg -  Från herresäten och bondgårdar : Sägner och berättelser /
822

(1899) [MARC] Author: Eva Wigström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Under det han sakta framsade dessa slutverser af den gamla
visan, strök och smekte han bladen på en vftldig Osmunda
regalis, som n&dde upp öfver hans skuldra.

»I v&r folktro», fortsatte han, förande ett af den vackre
ormbunkens blad öfver sin kind, »lefver ännu medvetandet om,
att människan genom sitt oheliga lif förlorat kunskapen om
växternas hemliga krafter och* egenskaper, och att denna kunskap
därigenom kommit i sädana makters våld, hvilka i våra sägner
betecknas som den förkroppsligade oheligheten och tygellösheten.

En dylik sägen har utöfvat stort inflytande på mitt lif och
däijämte, indirekt, väckt min kärlek till växtvärlden med dess
hemlighetsfulla samband med människolifvet.

Det var en gång — ja, just så börjades sägnen. — Det
var en gång en yngling, som, fastän han trolofvat sig med en
ung, ädel och fager jungfru, råkat i skogsfruns våld och ingått
en ohelig förbindelse med henne.

Hans trolofvade brud såg af hans förfallna utseende den
olycka, som händt honom, och för henne bekände han också hela
den sorgliga sanningen. Då gaf hon honom det råd, att han skulle
bära vid sitt bröst en fyrväppling, hvars alla blad voro lika stora.
Den gaf honom makt öfver skogsfruns listiga sinne samt tvingade
henne att själf förråda sättet, hvarpå hon kunde tillintetgöras.

Ynglingen lydde rådet, hvilket också visade eig vara godt,
ty skogsfrun förrådde den för henne lifsfarliga hemligheten genom
att själf ladda ynglingens bössa med nio slags örter och blad af
fruktbärande träd.

Men när hon då räckte honom vapnet, rann det henne i
sinnet, att hon därmed hade gifvit honom medel till att befria
sig från henne.

’Du skjuter mig väl icke!’ ropade hon.

’Jo, det gör jag.’

Då ville hon lösa sitt lif genom att gifva honom kunskap
om växternas fördolda krafter, men han ville ej lyssna till henne,
utan lade bössan till ögat.

’Låt mig lefva, och du skall få lära känna ormbunkarnes
alla hemligheter, hur du med deras osynliga blommors tillhjälp
kan göra dig själf osynlig för människor samt mycket annat!’

Ynglingen frestades starkt af hennes anbud; men nå kom
det för hans håg, att en kunakap, köpt af skogsfrun, skulle åter
göra honom till hennes träl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:25:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/weherres/0822.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free