- Project Runeberg -  Kardegille. Skånska byhistorier /
59

(1894) [MARC] Author: Eva Wigström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - KARDEGILLE - Snåla Bertas historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Dn föste mitt järta, min tanke ock håg
med löften så falska som svallande våg.

Som skyn uppå himmelen vankar,
så gå dina trolösa tankar.

För sveket dn övat, förlåte dig Gud,
ty det gör mitt järta det unga;
men brottet, du gjort mot hans åttonde bud,
det kommer med straffet det tunga.

Du talat så falskt inför mänskor om mig,
att ångerens ormar må kräla kring dig;
med tungor som din, ack, så hala,
de må dig i nöden hugsvala!

Den fattige haver ett rykte så skört

som nattgamla isen på strömmen;

det helas ej mer, när det bliver förstört —

I mänskor, det onda ej glömmen!

Nu går jag här fläckad, likt stål utav rost,
ock bruten, likt blomma ej värnad mot frost.

Med dig dock jag ej ville byta,
ty en gång skall sorgen väl tryta.

Farväl nu, du falske! Min kärlek var stark
som elden, när klarast den brinner.

Men nu är den vissnad, likt träd utan bark,
fast tåren än pärlar ock rinner.

Men kunde den två dig så viter som snö,
jag grät då så gärna, tils jag finge dö,
tils jag finge vila ock drömma,
att aldrig du mig kunde glömma.

— Var det slut la fine, så kan en se, att han var rent
oresonligt hatfull mot hänne, sa Björn, petade sig i ögonen
ock försökte se skälmsk ut.

— Han! ropade på en gång alla de ogifta kvinnorna. Det
är en flicka som diktat visan. En karl skulle aldrig kunna
säga sådana kärleksord till en, som tagit heder ock ära av
honom, det är säkert.

— Bevars, bit inte näsan av mig för det! skrattade Björn.
Du, Kitta>Mas8, tala nu om en pasascha! Vi har ännu fyra
timmar till midnatt, ock vi kan inte lemna fruntimmerna ensamma,
för då leds de yäl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:25:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wekardegil/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free