Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - KARDEGILLE - Fastlagsriset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skulle få slita det, så fort första hanegället var inne. Men den
våte drängen blev snart så varm ock god i den mjuka sängen,
att han somnade från alltihop.
Emellertid kommer Ingrid in i kammerset ock skall ta
fram lakan åt gästen. Det var en lanthandlande från småländska
gränsen, Bengt Smult kallades han. Ock när Ingrid såg, att
jag var ljusvaken, talade hon om, hur Klemmed oskyldigt
blivit blött ihop med lutfisken, ock att han i förargelsen lovat ge
hänne ock Karna påskris, så de aldrig skulle glömma’t. »Men
nu bar jag», säger hon, »båsat in småländingen i hans kammare,
så att när Klemmed bytt om kläder ock kommer dit, är sängen
upptagen.»
— Skulle vi då inte kunna ge Smulten fastlagsris, du
Ingrid? frågade jag. — Jag tyckte jag skulle kunnat slita upp en
hel riskvast på honom, om jag fått lov.
— Jag vet inte, om mor skulle tycka om det, svarade
hon ock sprang ut. Men jag föresatte mig att söka upp
Klemmed för att få jälp av honom till att risa både Smulten ock
pigorna.
Klemmed var likvisst inte att finna varken i drängkammaren
eller i stallet, ock så misstänkte jag, att ban gömt sig i bakstugan,
därför sökte jag nu där. I detsamma kommer Ingrid från sitt
bestyr med Smulten ock vill gå in ock lägga sig. Men först
tar hon bort repet ock lutfisken, spänner repet innanför
köksdörren ock sätter baljan där som råttfälla. Hon väntade
Klemmed från det bållet, ock så skulle han åter i lag med lutfisken,
tänkte bon.
Ingrid trabelerar inte tystare med allt detta, än att drängen
vaknar. Men han ligger rent orörlig under den tjocka dynan,
ock Karna »syr skor», så fönsterrutorna darrar.
Det skall den snåle ligga där, tänker Ingrid ock går fram
till den andra sängen, ock ser sig inte för bättre, än hon sätter
sig mitt på drängens bröst, så han vrålar till som en tjur.
Aba! tänker hon, det är Klemmed. Detsamma tänkte jag,,
när jag hörde vrålet, ock jag ut ock flyttade repet ock baljan
tillbaka till pigornas dörr. För nu trodde jag, att någon av
dem skulle komma först ut för att stänga in fången. Men i
stället var det Ingrid som, sittande på hans bringa, hade fått
tag i riset ock lägger om honom, så gott det gick, medan han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
