Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den musikaliska tolkningen av det poetiska innehållet, må anföras.
Vi ha den lättfotade bagatellen Mötet i Domtrappan. Den lediga
farten i den för åtta strofer avsedda melodien är väl närmast inspirerad av den i första verserna angivna situationen: Glunten, rädd
för bysättningskarlarna, kommer springande i domtrappan. Vidare:
den lustiga Gluntens misstag, där minnet av den fatala förväxlingen
mellan en anad skönhet och Gluntens moster i Flusterparken framstår i humoristisk belysning och utlöser sig i den uppsluppna refrängen: »Visst va’ vi lite mosi’a af nektar och ambrosia»,1 den gladlynta Efter Kameral-examen, där den tillfredsställelse Glunten erfar
efter äntligen genomståndna examensmödor uttryckes i en rytmisk,
glättig menuettmelodi, samt lmpromtubalen, den sistnämnda
en av de ifråga om melodien kortaste men beträffande texten
längsta duetterna (här sjungas ej mindre än 1 5 strofer till en och
samma melodi). lmpromtubalen målar animerad dans över gungande golv; man ser, hur glädjen, pratet och stimmet stå högt i tak.
Det är bellmansk färg över det hela med den svettiga, hickande
köksan, uppasserskan Lotta, som tappar kjolen, den krossade
disken, den gormande värden, »madam» och doktorn, som trilla
under bordet, kassörn, som spyr etc. Den oförväget »gå på»aktiga melodien passar ypperligt till alla stroferna, kanske med
undantag av den sista, där orden:
»Ja, sic transit gloria mundi,
Knapp::ist född blir glädjen lagd på bår.»
föga harmoniera med melodiens karaktär.
’
Det finns emellertid strofiska gluntsånger, som så till vida avvika från den enklaste vistypen, som de förete något mera växlande
och delvis mera i enskildheter måleriska drag eller icke följa det
vanligaste uppbyggningssättet. I båda avseenden intresserar genast den första glunten, I anledning af Magisterns och Gluntens första bekantskap. Den är tredelad, och varje del består av
två 8-taktsperioder, men den kan ej hänföras till någon gängse
typ med schemat A-B-A. Dess byggnad ter sig på följande sätt.
a1-a2 b-c1 c2-d
Första delen anslår mera en halvt melodisk
I
Il
111
1 Enligt Wennerbergs kommentar till Gluntarne utfördes denna sång ursprungligen så, att omkvädet sjöngs i chorus av åhörarna, »endast med den
lilla förändringen af vi till ni.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
