Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170
konversationston, allegro animato, med frågor och repliker. Andra
delens första period (b) präglas av den halvt vemodsbetonade längtan minnet kan föda, understruken med kromatiskt färgade tongångar; andra perioden (c) åter är mera melodiös. I tredje delens
cl-period slutligen kommer en festlig klimax. Alla dessa perioder
äro ypperligt anpassade till textens olika faser. Lika levande som
första delen tolkar Magisterns fråga »Minns du, hur ödet oss förde
tillhopa adertonhundra och trettiosju?» och Gluntens svar därpå,
lika levande göres erinringen om hur »Viken tidens flyktiga minnen»
grep deras sinnen. Mot den kromatiskt nedgående överstämman
liksom pressas basen uppåt. Men stämningen slår om i lätt sorglöshet, då Magistern erinrar Glunten om hans fråga »Behagar Herrn
ett glas?» Den nya fasen illustreras i den melodiösa, bekymmersfria Ass-dur-melodien. En god effekt mot slutet — vid skålen
för de framfarna år — är den, att pianot pauserar under två takter
för att därpå insätta fortissimo på dominanten (c-e-g). Melodien får där även en verkningsfull stegring upp till tonikan.
Ej heller en så kort sång som Dagen derpå, vilken, som titeln
anger, tolkar »dagen eften>-stämningen, saknar sin speciella anläggning med avseende på den tredelade formen: ingen av perioderna
är identisk med någon av de övriga, ehuru den motiviska enhetligheten alltigenom är iakttagen. Magistern tycker, att gårdagen
var bra med lustiga skålar och gratis förtäring; melodien uttrycker
behaglig l.ojhet efter utståndet festande. Men Glunten finner
!i’ dagen vara bister nog och önskar, att han hållit sig hemma och har
i varje strof utom den sista en klagande invändning: här kommer
melodien, återspeglande Gluntens mindre ljusa sinnesstämning,
över till mollunderdominantregionen. Därpå förena sig båda.
Den följande duetten, Gluntens moster, är mera motiviskt omväxlande så till vida, som den har en mellandel i dur, som kontrasterar mot ytterdelarna. Duetten börjar med att Glunten sjunger
en melodi, som suckar av bekymmer över den fasliga mostern,
fröken Hoppenrath. Mycket karakteristisk är den därefter följande skalan, som kliver ned i de djupaste regionerna:
=·=s=–.w
i S=~-~ –-==t
-=i
P=:’"~-J f~ =r=1-!/-3
E9
Hon, som bor på
Dra-gar-brunn’ och
hål-ler mig med
mat?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
