Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
emellan bära en viss motivisk-rytmisk enhetsprägel; denna åstadkommes närmast genom begynnelsemotivet:
som återkommer i alla fyra perioderna.
Den allra största, bredast anlagda och enligt förf :s åsikt konstnärligt mest högtstående bland Wennerbergs studentkörer är
tvivelsutan »Fredens välsignelsen>. Denna sång skiljer sig till
formen från alla de föregående. Liksom ett omkväde användes
följande motiv till orden »fredens välsignelsen> och »fredens förbannelser»:
Sedan detta motiv inlett, följer en åttataktsperiod a1 (med repris);
därpå upprepas »omkvädet», modulerande från grundtonarten,
C-dur, till e-moll. Här insätter en ny period, a 2 , i vilken a1 :s
basmelodi, ehuru något fritt förändrad, i omvändning upptages i
1. tenoren; det rör sig m. a. o. om ett slags fri, dubbel kontrapunkt.
För tredje gången kommer »omkvädet», nu modulerande till häftigt c-moll, period b .. Denna övergår direkt i den avslutande delen,
c, som bygger på motiven från »omkvädet».
Formellt utmärka sig de wennerbergska studentkörerna — liksom även de blandade körerna — för sin klarhet; endast »Fredens
välsignelsen> kännetecknas av mera konstfull arkitektonik. Det
kan hända, att Wennerberg, såsom i »Hör oss, Svea», med icke
tillräckligt fast hand spänner den sammanhållande tråden — här
blir det mera texten, som stöder — men i allmänhet äga körerna
en viss lapidarisk slutenhet. Rytmen, icke en kontrapunktisk sådan utan en homofont-simultan, utgör främst den motivbildande
kraften, och ut ifrån denna erhåller den wennerbergska manskörmelodien sin nästan aforistiska energi och spänstighet — men
också en viss enformighet, i det den rytmiska grundtypen icke
nog varieras.
Beträffande harmoniken måste konstateras, att densamma spelar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
