Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190
Gud bevare Sverige, In Lenom och Min ros, vilka alla bestå av
blott tvenne perioder, samt den strofiska Helsning till Kronprins
Carl och Kung Karls drapa, som ha tre fyrtaktsperioder. I en
del baserar den motiviska konstruktionen på en rytmiskt markant
grundtyp, som är genomgående; i Kung Oscars valspråk t. ex.
är denna den klart daktyliska typen
utan några som helst
omskrivningar; i »Framåt, framåt» är det följande rytm, som repe(J). Ibland kan den
teras och obetydligt förändras:
rytmiska uniformiteten verka för påtaglig, såsom i »Om alla strängar»
där den eggande rytmen onekligen skulle verka litet »tjatig», om
ej stycket vore så kort. Denna fara har tonsättaren ej undgått i
Trum-Marsch, som ger ett skolexempel på den rytmiska envishet,
som kan utmärka Wennerbergs musik.
Det händer emellertid också, att inom denna enkla ram olika
motiviska tankar användas: så i »Hur länge skall i Norden», vars
båda perioder te sig som a[ :b:, eller i Helsning till Kronprins Carl,
vars perioder a-b-c fortlöpa i ett utan repriser. Anmärkningsvärt är emellertid, att Wennerberg även i de större manskörerna
på ett ofta ganska påfallande sätt sammanställer olika musikaliska
partier sålunda, att de visserligen vart och ett sjungas i repris men
i följd bilda tematiskt skiljaktiga grupper, varvid ingen av dem återkommer. Dessa »repriser» motsvara i regel olika strofer, och de
avspegla tydligt olika tankefaser i dikten: här blir sålunda texten
formbetingande. Så är fallet i »Stå stark», vars formschema ter
sig: :a: :b: :c: J :d: !, d. v. s. varje period är olik de övriga: period
a är käckt rytmisk, uppfylld av energisk framåtanda, b är mera
melodiskt mjuk i anslutning till orden »än ligger stilla frid», c är
manligt beslutsam och fast: »Men kommer någon våra fjäll för nära»,
d slutligen är soligt ljus, »trio»-artad vid tanken på hjältedöden
på ärans bana. Samma sammansättning — fyra åttataktiga, varandra olika perioder med repris av varje — har »0 Gud, som styren>,
ehuru här dock a och b äro rätt nära besläktade. Också i »Hör
oss, Svea» och »Fladdrande fana» är konstruktionen i princip densamma. I den förra kören är kontrastverkan mellan de olika perioderna så markerad, att stycket i avsaknad av tillräcklig inre, organisk slutenhet gör ett för brokigt intryck; detta understrykes också
genom tonartsväxlingen mellan delarna. Ett exempel på motsatt
tillvägagångssätt ger »Säg oss ditt namn», vars fyra perioder sins-
J J’ J’
J’ J’ J’ [JJJJ[d
I I I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>