Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
229
- dels agerande personer, tillämpar han därvid ett episkt dramatiskt framställningssätt, som alls icke var till finnandes i t. ex.
Hreffners eller Frigels oratorier. I detta avseende leda heller icke
de historiska trådarna tillbaka till Händels Messias — urtypen för
det »sentimentala messiasoratoriet» — , vilket verk avstår från
både berättare och dramatisk teknik. Ämnesvalet förbinder Wennerberg med traditionen från 1700-talets sentimentala jul-, passions- och uppståndelseoratorier; men i gestaltningen söker han
efter Mendelssohns impulsgivande exempel förebildligt stöd i icke
blott Händels Messias utan, beträffande formen, än mer i denne
mästares andra stora oratorieverk med deras brett anlagda former,
särskilt i körsatserna, och deras dramatiska skildringskonst. Wennerberg har icke, i trots av denna återknytning, helt kunnat övervinna vissa moment av den känslosamhet, som sedan ett århundrade
vidlått messiasoratoriets typ, men hans grepp som helhet präglas
av värdighet och ett visserligen ödmjukt men dock manligt allvar;
i stort sett har Wennerberg mer än en Mendelssohn lyckats
undgå den alltför romantiska vekhet, som låg i luften, och som
alltid mer eller mindre hotade att mjuka upp den förklassiskt
arkaiserande strängheten.
Mendelssohn, Hände! och Bach — dessa tre mästare utgjorde
sålunda de närmast till hands liggande stilkällorna för Wennerberg, då han komponerade sina oratorier. Också inflytande från
italiensk andlig musik spelar in, men detta gör sig dock endast
gällande i enskildheter i den musikaliska utformningen; avgjort påverkad av italiensk musik är Wennerberg givetvis i Stabat Mater.
Härmed äro sålunda Wennerbergs oratorier med avseende på
deras allmänna anläggning inplacerade i det musikhistoriska sammanhanget. Också vid närmare betraktande av deras musikaliska
stil, former och uttryck ligger det nära till hands att se det intima,
dels omedvetet existerande, dels medvetet poängterade sambandet
med ovannämnda mästare, närmast då Händel och Bach. Det
är heller icke omöjligt att hos Wennerberg spåra inflytande från
den berlin-akademiska kretsen — av denna influerades även
Josephson, Gille och andra andliga tonsättare i Sverige vid denna
tid — , vars polyfona, arkaiserande vokalverk beteckna en medveten motrörelse emot de romantiska strömningarna. Även en
Hreffners tonfall kunna här och var spåras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
