Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En solokvartett av högre kvalitet är i Jesu död krigsknektarnes
sång: »Skärom honom icke sönder» (n:r 3).
Det naturligaste medel, varigenom Wennerberg kunde undvika
alltför konstlös likformighet men samtidigt markera tendensen till
enhetlig tematik, var en kontrapunktisk gestaltning med fuga,
fugato eller mer eller mindre genomförda imitationer. I samma
mån tonsättaren utvecklar sin strävan till polyfoni, kommer han
allt närmare den bach-händelska stilen. Detta sker framför allt i
körerna, men också i de solistiska numren märker man kontrapunktiska inslag, vilka mer än annat motverka den nyss påtalade
känslosamheten. För att återknyta till ariorna må här framhävas
Simeons basaria »Herre, nu låter du din tjenare fara i frid» i Jesu
födelse (n:r 22): hela stycket, såväl i sångstämman som i orkesterpartiet, grundar sig på följande motiv:
~~–
r t=I ~-
!..!’..~"=+––1–_ _ JL_ll’
___ f- — - — - — -
vilket framträder dels i sin ursprungliga gestalt, dels i omvänd
form. Någon fuga är icke fråga om, men hela satsen präglas av en
avsiktlig, kontrapunktisk-tematisk stränghet med imitationer. Dock
måste ifrågasättas, om Wennerberg härvid kommit riktigt tillrätta
med texten; då Simeon uttrycker sin glädje över att ha skådat
Jesus-barnet, kunde man under alla omständigheter väntat sig,
att arian h,ållits i Dess-dur i stället för h-moll. — En soloensemble,
som använder sig av imitationsbildningar, är den väl utdragna
trion av de tre vise männen »Hvar är den nyfödde judakonungen»
i Jesu födelse (n:r 25); ett större intresse erbjuder dock i detta avseende solokvartetten »Fac me vere» i Stabat Mater (n:r 7).
I sin körbehandling i oratorierna står Wennerberg, som nämnts,
särskilt nära Händel och Bach, den senare i fråga om koralerna,
den förre i övriga körnummer, såväl mera homofont formade som
de polyfont gestaltade. Man möter dels satser för blott kör och
orkester, dels sådana, som dessutom använda solopartier och soloensembler och därvid ibland erhålla karaktären av ett slags responsorium, dels slutligen stycken, där Wennerberg använder sig av
dubbelkör. Också i körnumren gör sig strävan till tematisk koncentration gällande, om än formen som helhet ibland kan bliva
för utspunnen. Det finns emellertid exempel på hur Wennerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
