Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sider ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
For Arbeidsklassen I. 97
No kjæm* der jo Ingjen? Men mest dæ me gnager,
at Han, som dei Are, ska’ væra Bedrager."
Aa Ragne sit Anlete bøijir mot Blomma",
at Mor inkje sjaa skal kor Taarid’n flomma.
Kor venlige Augekast Blomma" kan senne!
Dei synes aa spørja: ko fele1 der henne?
Kor blanke som Spiglar! kor store aa svarte!
Kor botnlaus en Kjærligheit dei openbarte!
Der syntes staa skrivi mæ’ Glands af e’ Sjerne:
o kunne e gjæra de’ Glæe! kor gjerne!
Der saag ho se sjøl, og der bakom . . Ko seer ho?
Nys gret jo ho Ragne; ti Bringo no leer ho?
Der sto’ jo ti Gullblommas Auge bak Jenta
han Endre, den Eine blandt Alle ho venta?
Den kom vel, som hadde de’ heitast kring Hjerte’.
Gullblomma! du Ragne en Kjærest forærte.
En Viisdomens Brynd blev dit Auge for henne.
No kunne ho Den, som va’ trufastest, kjenne.
Du al hennes Ømhet, Gullblomma, betalte,
da Belaren seg ti dit Auge afmalte.
Mon Himlen har Engle saa smaa og saa glade
som de der i Gullblommas Auge seg bade?
Der tedde seg To hos korare ve’ Barmen.
Og bakom sto’ Mo’r, puffa Kællen paa Armen.
Avhandlinger. — Oplysninjjs-skrifter. VI. 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
