Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den dumme pojken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
När då pojken kom hem hade han bundit saltsäcken
bakefter vagnen, sirapen hade han i byxfickorna och
hönsgödsel i kornsäcken. Köpmannen hade ej haft något smått,
godt af det slaget utom detta.
”Men du har ju glömt tjäran, min pojke!”
”Nej, mor, om I vänden mig om, så tänker jag kannan
sitter der bak, ty jag har suttit i den hela vägen.”
”Tröste mig for dina nya hvita tveskäftabyxor, pojke!
Du skulle hängt tjärkannan under vagnen.”
”Ja, mor, det skall jag göra nästa gång.”
När det så blef marknad, sade enkan till sin son, att
han skulle ta deras tjurkalf, binda den i vagnen och köra
till marknaden och byta ut den mot en kviga; han skulle ge
tre daler i bytespengar.
"Ja, mor”, sa’ pojken och körde.
På vägen kom han i sällskap med en man, som skulle
gå och fästa sin dotter bort till piga. lHgay tänkte pojken,
det var ju en sådan mor ville ha i stället för tjurkalfven. —
Så frågade han mannen, om de ej skulle byta; hans mor
ville ha en piga i stället för tjurkaliven och han ville ge tre
daler i mellanhandel. Detta tyckte både mannen och pigan
vara goda vilkor; mannen fick kalfven och rände bort med
den, ty han var rädd, att pojken skulle ångra bytet. Men
denne tog tösen och band händer och fotter i hop på henne
och hängde henne under vagnen, der annars tjärkannan har
sin plats.
När han då kom hem till modern och omtalade sin
byteshandel och att han hade fört hem en piga i stället för
tjurkalfven, så sade modern:
”Ja, när det är så stäldt med ditt förstånd, att du ej
vet skilnad på en kviga och en piga, så vet jag ej bättre
råd än att du får fria och gifta dig, min pojke.”
”Ja, mor, men jag vet ej hur det går till att fria”, sade
sonen.
”Det behöfver du, som är så ung till åren, ej heller veta;
det ärendet skall jag uträtta i ditt ställe”, svarade modern.
Så gick enkan och friade för sin son till en
utan-bys-dotter, som ingenting hört om hans stads- och
marknadsfärder. Och som enkan hade både bord och bänkar och flere
boskaps-djur än sonen och hästen, så fick han genast ja;
nästa Söndag skulle fästmön möta sin fästman vid kyrkan,
och så skulle de följas åt hem till enkan.
Men sonen fick under hela veckan så många föreskrifter,
af modern hur han skulle uppföra sig i kyrkan och hvad han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
