Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett föga kändt café, som kallas Africano.
Visst är det både mörkt och litet
Och utaf tidens tand rätt illa sönderbitet
Och “ombran", som jag der plär få
Är stundom si och så;
Men ack, hur kärt ändå
Att efter dagens mödor dit få gå
Och sluta örat till för främmande, utländska
Om än så vackra ljud och höra ärlig svenska!
Då sitta der kring svala marmorborden
En skara vikingsbarn från Nordens land,
Med blåa ögon, hjertan uti brand
Och tälja minnen ifrån fosterjorden.
Men kommer Fogelberg, vår ålderspresident,
Han leder talet hän, “om sällskapet behagar",
Till Göternas förbund och till Carl Johans dagar
Och sjelf han öppnar dörr’n på glänt
För skämt och anekdoter
Och forna fauter
Och hjelper verksamt till att få omsadlad
Konversationens nyss högtrafvande Pegas
Och skräms ej heller bort af allt för svenska glas
Med mezzo caldo i, som, blott till namnet adlad,
Med jubel käns igen ej blott på lukten,
Men på fukten. –
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>