Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sid. 55. Skogsråt.
Cawallius säger (Yärénd och Virdarne I. 227)
om skogs vättarne, att de, "likasom de elfvor, som bo
i träden, synas i grunden icke vara annat än en yngre
och mera utvecklad form af den gamla folktron om
trädens naturväsen" och att "såsom naturväsen för
skogen i dess större uppfattning, uppträda
skogsvät-tame under nya namn och i ny skepnad“ samt “att
det vanligaste och minst bestämda af dessa namn är
skogsråt". Skogsråt är alltså en öfvergudomlighet
eller drottning för skogsvettame, hvilka tjena och
följa henne på samma sätt som bergvettarne
Bergakungen och ängsvettame Necken. Hvad hafsfrun är
för fiskaren är skogsfrun för jägaren. Det är också
han, som har det mesta om henne att förtälja och
från honom, som de talrika sägnerna om henne
härröra. I folkvisan åter förekommer hon sällan; och
jag känner knapt en enda sådan, der hon med-sitt
särskilda namn uppträder, utan möjligen är att
igenkänna under det allmänna namnet "elfvaqvinna".
Dett$ härrör antagligen deraf att namnen skogsrå,
skogsfru och skogsnufva äro yngre än den dem
motsvarande föreställningen, för hvilken fordom endast
begagnades gemensamhetsnamnet. Att detta i sig
innefattade så väl skogsrån, som bergaqvinnor, dvärga-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
