Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den som en gång sett en huldra och icke lyckats
fånga henne, kan icke vidare glömma henne, utan är
hemfallen åt en tärande kärlekslängtan.
Sid. 168. Hvad mente hon med hiddror?
Samma fråga torde de fleste göra. Äfven de,
som föga umgåtts med den sagoälskande allmogen i
aflägsnare bygder, känna dock några berättelser om
Necken, Skogsfrun, den Bergtagna och kanske ännu
några flere; men deremot litet eller allsintet om
huldrorna. Det kommer sig väl helt enkelt deraf,
att Huldrorna icke förekomma i folkvisorna och högst
sällan i sägnerna. Det ser ut som om de, efter
sagornas tid, blifvit nästan bortglömda under
visornas och sägnernas. Afzelius säger också: “1
fäderneslandets mest odlade orter nämnas nu sällan
huld-elfvorna; men i Norge och dertill gränsande bygd
höras under tiden ännu sägner om någon "Urdra" —
så uttalas nu huldra af landtfolket. (Sagohäfder II.
144.) De s. k. “Huldrelokktt, hvaraf en myckenhet
finnas i Norge och många äro samlade i Landstads
Norske Folkevisor, hafva med sagornaa och
sägnernas huldror intet mer gemensamt än namnet.
Då emellertid huldresägnen eger ett så aktningsvärdt
rotfäste som den gamla sagan och deijemte är i sig
sjelf så synnerligen vacker, har den synts mig lika
förtjent af uppmärksamhet som någon af de andra,
hvilkas runor jag försökt att tolka. Att jag
föredragit att framställa huldran i den kristna dager,
hvari de senare sägnerna stält henne, framför att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
