Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
göra det i den hedna, der hennes onekligen sköna
urbild visar sig, har sitt tillräckliga skäl redan deruti,
att hennes runa derigenom fått samma belysning
som de öfriga.
Sid. 168. Som bo hinsidan månen
I diamanteslott,
Vid muntliga meddelanden om elfvor och
hul-dror har jag iakttagit vissa återkommande talesätt
vid beskrifningen om deras hemvist. Så sägs
merendels, att de bo i "gullborg" eller i "glasslott" och
det — såsom det lyder på vestgötamål — antingen
på “ara sia måen“ eller "nol um sola å sör um
jola".
Sid. 171. — — den hvita slöjan
Låg gömd uti min famn.
Det är högst angeläget att huldran icke återfår
sin slöja, ty då förbytes den genast i fjäderskrud,
och hon återtager sin svanhamn och flyr. I den
utförligaste traditionen vi ega om henne, råder derför
en fostermoder sin son, som ämnar taga en.huldra
till fånga: "men fastän bönfallande derom på sina
kän, lemna ej linnet ifrån dig, om du vill hafva mön
i ditt våld". (Sagohäfder II. 152.)
Sid. 172. En huldras fägring rönt...
Det flygande elffolket, till hvilket huldrorna höra,
"beskrifves såsom öfvermåttan skönt, likt högfolket,
men med små vingar på snöhvita skuldror. Om dessa
vingar äro en lånad fogelhamn eller tillhöra den"
späda varelsens kropp, är icke noga bestämdt; men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
