Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anda sedan barndomen hade John haft en
afgjord motvilja mot sin fars svåger. Det
uttryckslösa, glatta, rödletta ansiktet med det väl
vårdade kindskägget, den långa, välväxta
gestalten med sin hållning af gammal militär, hela
personen ingaf John denna instinktlika motvilja,
för hvilken inga skäl kunna uppgifvas, men som
biter sig fast till den kraftigaste öfvertygelse.
Han tycktes alls icke fästa sig vid hvad
öfver-sten sade, ehuru ju talet närmast var riktadt till
honom, utan betraktade oaflåtligt öfverstinnan,
hvilken med en något otålig min trummade med
fingerspetsarna mot bordet, i det hon såg utåt
hafvet.
Hon var icke vacker, men hon var grande
dame från hufvud till fot. Den ännu ungdomliga,
ståtliga gestalten var klädd med den enkla
elegans, som gör sig gällande i sättet att bära
dräkten samt i dess snitt. Hennes något långa,
smala ansikte hade, likasom anletsdragen, denna
fast tecknade form, som förråder gammal ras,
och sticker af i ett ungt samhälle som vårt,
där ingen genomsnittstyp ännu finnes. Det svarta
glänsande håret var alldeles slätkammadt och
uppfäst i en knut i nacken samt infattade
ansiktet i en vackert buktad lime, likasom i en
ram. De hvita, omsorgsfullt vårdade
händerna voro utmärkt väl formade. De voro icke
små, tvärtom kraftigt byggda, ehuru smala, de
hade icke bredt ut sig genom att taga i något
tungt och groft. Fingrarna voro mycket långa,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
