Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvilket gaf deras rörelser något energiskt, medan
de vackert afsmalnande spetsarna på samma gång
gjorde dem eleganta. Det var omöjligt att icke
genast fästa sig vid dessa händer. John mindes
dem så tydligt; han skulle känt igen dem bland
tusen andra.
Ofverstinnan vände plötsligt på hufvudet,
såg Johns blick och smålog. Sedan afklippte
hon mannens långa tal med den bestämda
förklaringen, att det nu var tid för honom att taga
sitt bad. Hon anmärkte skämtande till John, att
hennes man troligen aldrig skulle få ett bad, om
icke hon passade på tiden.
Mannen lade hennes hand på sin arm, i det
de togo vägen öfver planen ned till badhuset.
Det var ett ståtligt par; öfversten gick, trots
reumatismen, spänstigt som en ung man.
John vände sig till Marta, som hade han
plötsligt vaknat upp ur en dröm.
»Låt oss göra en spatsertur,» sade han hastigt,
»hvart som helst, bara jag får röra på mig.»
Han kunde sällan hålla sig stilla i
overksamhet. När han var ledig, tog han gärna långa
promenader, när han satt och pratade, hade han
alltid något för händer. Han var mycket händig
och blef vanligen fruntimrens gunstling, emedan
det icke fanns en virknål, som han icke kunde
reparera, eller ett syasklås eller en parasollkäpp,
som han ej ställde i ordning till ägarinnans
belåtenhet. I gossåren hade denna verksamhetslust
yttrat sig såsom ett ovanligt begär att fingra på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
