Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Nej, gråt inte! Det är som där ginge
en knif genom hjärtat på mig; nu har du varit
här se*n du var liten, och jag kan då på
domsens dag säga, att jag har varit som en
mor för dig. Och hade du blifvit hos mig
och lagt mina ögon samman, när Herren
kallar mig, så skulle du aldrig behöft sörja för
ålderns dag — det har jag lagt Anders på
hjärtat. Och honom kan man lita på: han är
oskrymtad som guld, det kan du tro ”
“Det är för — för — justament för hansas
skull.”
“Och den stackars tösen började snyfta och
skälfva.
“För hans skull?! Det — det är omöjligt.
Snackar du i yrsla? Skulle han ha varit hård
eller stygg emot dig? Det är honom d& rent
inte likt. Du har fått det galet för dig —
något som han sagt på skämt.”
“Ack, nej! nej! På det viset är det inte.
Nej, men vi ä* glada vid hvarandra, men det
kan ju aldrig bli någon glädje af det, och
därför är här ingen annan råd än att jag flyttar,
för jag uthärdar inte längre på detta viset.”
“Anders och du? Ni två ett par!”
“Tro inte det är min skull! Jag skulle
hellre smidt ett lås för mina läppar än låtit
honom förstå det, om han inte hade tvingat
mig att erkänna det en söndag, när vi skulle
gå till skrift — till Herrans altare kunde jag
inte gå med en osanning. Och jag kan ju
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
