Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ljud i natten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Kanske kan jag vara er till nytta,» föreslog
professorn med den honom egna varmhjärtade
välvilja, som dref honom att hjälpa eller beskydda
en-hvar som tog sin tillflykt till honom. Dessutom
kände han sig verkligen gripen af den intensiva
glöden och lifskänslan hos den unga kvinnan
framför honom.
»Måhända kunde ett litet lån anskaffas... och
sedan, ifall fröken Maria kommer till Helsingfors,
skall mitt hem alltid stå öppet för er, när ni vill
hälsa på... jag har känt er fostermor i forna tider
... och jag har själf två döttrar, som ...»
I detsamma öppnades dörren till sjukrummet
och den blonda, unga flickan, som tog emot
professorn vid hans ankomst, trädde in i salen.
Åter tycktes åsynen af henne utöfva en
egendomlig inverkan på honom. Han steg hastigt upp.
»Det är Rosa,» sade Maria, som spändt gaf
akt på hvarje min och rörelse hos honom.
»Hur har det varit därinne?» frågade han med
en rörelse på hufvudet mot sjukrummet, i det hans
blick hvilade på Rosa och hans röst fick ett
egendomligt vibrerande och vekt tonfall.
»Där är som förut, så vidt jag förstår... men,»
tilläde den unga flickan blygt och dröjande, »kanske
vill professorn ändå gå dit in, jag är rädd för att
mor också blir sjuk, hon tyckes så förfärligt upprörd.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
