Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Har du i ditt skapade lif sett mig gå
till Ola Toffelmakare och köpa tofflor? Jag
får säga, att jag då inte begriper....
— Å, ett sådant evinnerligt jubelnöt du
ar Rasmus!
— Ja, det kan väl vara; Men så skryter
och skräpper jag aldrig med min vetenskap
och några examenspapper. Aldrig hade jag
väl trott att jag skulle behöfva ha utgifter för
sådant när jag tog dig.
— Om du inte går ut, så — så slår jag
kaffe-pumpan i synen på dig.
— Karna! Lugna dig, människa! Visst
går jag hellre — jag går, jag går. Men nog
är det komikt: du är ju lika spritter galen
och oresonlig som alla andra när de ä* på
det viset. Hvad är det för glädje med den
där examen — jo, visst går jag. Låt
kaffe-pumpan stå, säger jag! Brmm!
När han så i tidens fullbordan fått sin
lille pojke, var “Barna-Rasmus” rent utom
sig af förtjusning.
— Kan en människa tänka sig något
sådant! Han är inte stort större än min näfve
och han gal så taket kan lyftas. Det är en
sångröst han har: blir han präst, så kommer
han att mässa sig till hvilket pastorat han
vill ha.
— Han ska inte bli präst, — sa Karna
— Han ska bli doktor, ett riktigt vetenskap-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
