Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligt ljus, större än hvad jag blef — och inte
ett så’nt nöt som du, Rasmus!
— Jaja. Kanske det, du Karna! De
förtjäna ju glupskt med pengar, bara de få
nå*n-ting att sköta. Och så en sak till: då
behöf-ver han ju inte ha några utgifver när hans
små en gång ska komma till världen, hva?
Du, Karna? Han måtte väl ha nytta af sin
examen, fast du aldrig....
— Vore du inte det snälla lif du är,
kunde en bli förargad på dig, ditt enfaldiga
kräk! För maken till dig finns bestämdt inte
i sju socknar. Vi ska hoppas att jag kan
hänga i en tjugu till trettio år till, förstår du,
så att om han behöfver någon riktigt styf, så
har han mig. Hva?
— Ja, det säger jag dä: du är i alla fulla
fall ett uppfinnaregeni rent till att kunna
spekulera ut all ting. Nu begriper jag: examen
har en glädje af när en får små barn gifta —
då ha de lättnad af den. Du fir slug, mor,
det är säkert, fast jag aldrig förstod det strax.
Och inte alltid se*n heller — men nu börjar
jag begripa mig på det. Nå, men han får
väl glädje af sin examen förr, han?
— Slamsa nu inte!
— Hör du, det var inte så dumt af mig
ändå, att jag tog dig. Jag stod i två betryck:
bra vissen såg du ut och vådligt mycket fläsk
hade du. Men det var ändå förfasligt bra för
den här lille pojkens skull — du Karna!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
