Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vattugårdsslottet.
La
et var en gång en torpare, som egde en åker. Den
åkern blef alltid nedtrampad mellan klockan tolf och
ett midsommarnatten. Torparn hade tre söner, och
ett år bad den älsta af dem att få åkern i sitt namn;
han skulle nog taga reda på hvem som trampade
ned den och vakta att det icke mera skedde. Midsommarafton
gick han äfven ut att vakta sin åker, men när det begynte braka
och dåna i skogen, blef han rädd och sprang hem.
>Du är en stackare, som inte vaktar bättre», sade den andra
brodern, >»om far ger mig åkern, så skall jag nog se om den>.
Följande år gaf fadern åkern åt den andra sonen, men med
honom gick det på samma sätt, icke häller han vågade stanna
kvar och vakta sin åker.
Då menade den tredje brodern, som alltid var så storordig
af sig, ehuru han just ingenting uträttade, att bröderna voro ena
riktiga stackare, och bad fadern gifva honom åkern. Det fick
han äfven. När aftonen kom, gick han ut på sin åker och lade
sig där under en dikesbro. Klockan tolf hörde han det braka
och dåna i skogen, men han blef icke rädd utan låg bara alldeles
stilla. Då såg han tre korpar komma flygande och sätta sig på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
