Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ög
Ja, det kunde han väl få, svarade kopparslagaren, »men
tag icke för mycket>.
När dvärgen satte munnen till kittelbrädden, drack han ur
all soppa och skyndade strax därpå tillbaka nedi källan.
När Matte och fiskaren kommo hem, berättade kopparslaga-
ren huru det hade gått med soppan, och de blefvo mycket onda,
då nu ingenting fans att äta. De beslöto, att nästa dag skulle
Matte och kopparslagaren gå ut på jagt, medan fiskaren fick
stanna hemma och koka maten. När soppan var färdig, kom
dvärgen upp igen och bad att få smaka.
>Ja», svarade fiskaren, >men inte för mycket.»
Men knapt hade dvärgen fått munnen till brädden, förrän
han tömde hela kitteln, och så sprang han åter tillbaka ned i
källan. När Matte och kopparslagaren kommo hem, hade de
återigen ingenting att äta. De blefvo mycket förargade förstås,
men hvad kunde de göra. Då sade Matte: »gå nu ni båda till
skogen, så ska” jag stanna här och koka maten.> -— De gjorde
så, och när Matte hade soppan färdigkokad, var dvärgen åter
där och bad att få smaka.
»Ja», svarade Matte, >»men tar du mera än ett skedblad, så
tar jag lifvet af dig.»
När dvärgen fick kitteln för munnen, drack han strax upp
alltsämmans igen och for af ned i källan, men Matte följde efter.
När han kom dit ned, såg han en järndörr, som dvärgen lämnat
öppen, emedan han icke hunnit stänga den i brådskan. Matte
gick genom dörren och kom in i en stor sal, där han blef
varse en koppardörr, som var stängd. Han skyndade då upp
tillbaka efter kopparslagarens slägga, sprang åter ned i källan
och slog af alla krafter på dörren, tils den sprang upp. Då
trädde han in i en annan stor sal. Här kom dvärgen emot
honom och bad helt ödmjukt, att Matte skulle taga silfver och
guld till förlikning men icke göra honom något ondt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
