Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
något sådant — antagligen därför att hon första gången
brast i tårar — oaktat hans blickar voro varma nog.
Ack ja, Anders! Varför var det ej han, som var
brudgummen? Varför var icke även han en av de
utvalda? Huru annorlunda hade ej då både hennes och
hans liv kunnat gestalta sig?
Men nu var det för sent att tänka på den saken!
Var var han månne nu? Hade han kommit igen
eller––-— ?
Nu kom Holger in. Under tystnad och upptagna
var av sina tankar gjorde de sig i ordning och gingo
därefter i kyrkan. Enligt gammalt vedertaget bruk satte
de sig uppe i läsbarnsstolen till vänster — och som
vanligt voro de föremål för hela församlingens
uppmärksamhet. I fruntimmersbänkarna hördes täta
viskningar:
— Att hon inte har en smula prydnader i håret!
— Hon ser tämligen betryckt ut!
— Undra, om hon har lånt den stora halsknappen
med dä många dingelidånget?
— Har du sett! ! Han har rutig väst!
— De titta inte till varandra!
— Nej, de sitta och läsa i sina psalmböcker!
— Jag har inte mina glasögon med mig: hör du,
är det verkenskläder hon har eller vadmal! ?
— De ha kläde bägge två.
— Snart går då högfärd och ogudaktighet rent för
långt! En sådan fattig stackare klädeskläder! Snart
börja väl tjänarna också att köpa doffel och korderoj
och kläda sig precis som gårdsägarens barn, liksom
Gud inte hade skapat somliga rika och somliga fattiga!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
