Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
köpa något, så få de visst inte det bästa kvinnorna ha,
det tror inte jag åtminstone, det skall jag säga dig!
— Där kunde ju ha varit någon kvinna, som hade
skickat dit en flaska grädde!
— Pyttsan! Kvinnorna här i församlingen veta nog
vad de göra: de äro, min sann, inte så livade för att
ge bort något: jag tror inte jag har fått tie flaskor
grädde på tie år — ah, iie! ! Jag pratar! Jag har väl
knappast fått mer än den, som du skickade hem, när
det minsta skulle kristnas. Men också var det
grädde: jag glömmer aldrig den grädden, det är
gud-sens sanning, om jag så aldrig skall gå ifrån denna
stolen!
— Hm! Nåå — när så kaffet var drucket, vad
tog ni er så till?
— Jo, sedan så började de ju på med sitt läsande,
och så sjöngo de psalmer: de äro ju så h eliga av sig,
kantänka, både Holger och Elna.
— För mycket och för litet skämmer ju allting.
Men nog kan vem som helst behöva börja sitt
äktenskap med litet allvar: det är då bra mycket bättre att
läsa Guds ord och sjunga en psalm än att sitta och
supa sig full och svärja och slå i bordet och spela kort
och tornera–––-
— Ja, det har du alldeles rätt i: det är alldeles
vad jag har sagt — precis mina egna ord. Jag
har alltid sagt: det är så ty n t ig t, att det alltid skall
gå så överflödigt till vid gillena — det vore femton
gånger bättre, att de bjöde på ett ordentligt mål god
mat och därmed punkt. För resten var det verkligen
mycket vackert, när de sjöngo: »Kristne, medan
Vi här vandra», och »Herre, signe du och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
