Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inte till riktigt, väl! sa Sven, och hela församlingen
fnissade.
Men för det taget fick Sven Ljungfält många supar.
Nämnda fredagsförmiddag satt pastor Örnberg och
rökte sin cigarr — pipa rökte han aldrig, ty det var så
simpelt. Holger steg lugn och betänksam inom
dörren, sade högt och tydligt: »goddag!» tog mot pastorns
ena finger och kysste vördnadsfullt hans hand —
något, som pastor Örnberg lät sig särdeles väl behaga
— varefter han återvände till dörren, där han ställde
sig på mattan.
— Vad vill du? frågade pastorn.
— Jag fick en son i måndags, sa Holger, och jag
kommer hit för att be om jag kan få honom döpt om
söndag — då ha vi först mässa.
— Vad heter du?
Holger lämnade upplysning om sitt namn och det
nummer, varpå han bodde. Pastorn letade både länge
och väl i kyrkoböckerna.
— Nå, vad skall gossen heta?
— Han skall heta Josef.
— Varför skall han ha ett så fint namn? Du kan
ju kalla honom Jöns eller Måns!
— Nej, min hustrus far hette Josef, och den prosten,
som tog opp mig och var som en far för mig när jag
var liten och övergiven, han hette också Josef.
Därför skall pojken heta Josef, han också: det är liksom
han då kallades opp efter både farfar och morfar, tycker
jag, sade Holger lugnt.
— Nu börjar bonden bli så högfärdig; han vill inte
behålla de gamla namnen på förfädernas sätt, utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
