- Project Runeberg -  Valda skrifter / Del 1:2 /
156

(1922-1927) [MARC] Author: Henrik Wranér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vilja fram; men hennes glädje blev av kort varaktighet:
hon och Oertrud blevo snart ovänner. Gertrud hörde
ej till de ordentliga husmödrarna; icke blott
tjänstefolket klagade över matens usla beskaffenhet, utan
snart instämde de, som gingo på dagsverke hos Anders
Jöns, uti samma visa, vilket djupt grämde gumman.
»Fläsket levde», brödet möglade, sillen var »gul som
en örnaklo», och — vad som väckte mest förargelse —
till och med om julen fingo tjänarna den vanliga
flottmaten på grovt bröd. Lutfisk och risgröt lagades
endast till »dem själve», och kaffe vankades endast på
söndagseftermiddagarna.

Ingen sköt skulden för denna hushållning på Anders:
han hade aldrig varit känd för snålhet. Tvärtom visste
man att förtälja, huru som han »lät grunkoma valsa»,
då han kom ut i sällskap, och detta hände
esomoftast. Nej, det var den gemena Gertrud: det var av
ren elakhet som hon lät folket leva så »skrint». Hon
unnade verkligen inte någon annan människa något
gott: stundom kunde hon låta stora massor den
skönaste mat, som blivit över efter ett gille, helt enkelt
stå i spiskammaren, tills den var alldeles »förfaren».
Så kastade hon den i svinabaljan hellre än hon unnade
någon annan att få gott av densamma. Var inte sådant
gement! Skulle inte en sådan svälta, tills hon lärde
sätta värde på Guds gåvor!

Första tiden som Anders och Gertrud voro gifta,
hade hans mor allvarligen förehållit sin svärdotter de
oundvikliga följderna av hennes handlingssätt. Först
teg Gertrud, så började hon snäsa gumman, sedan
visste hon att uppreta sin man mot modern, och
slutligen hade det kommit till öppen brytning mellan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:35:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/whsrifter/1-2/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free