Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ting1 att jämra oss för. Annars har ju rågen varit bra
skrin1 de två sista åren.
— Vara gudelig och låta sig nöja är vinning nog,
mente gumman och knäppte händerna samman. Men
eljest ser det ut som allting försämrades, både med
säd och hör2 och kreatur.
— Nu börja de klynkja3 för att slippa dra fram med
grunkorna. Men jag ska väl klämma dem emellertid!
tänkte Ingvar.
Högt sade han:
— Själv har jag emellertid en fin gård både innan
och utan, blanka och trinda ök och kreatur som vilken
av patronerna som helst. Han säger så alltid, min vän
patron Engvold på Dannehus: »Fannen tapessere mig!»
säger han, »är icke Ingvar Mickelsen den fineste
bonde-djävel i det heleste härat», säger han. Och därför vill
jag ha en kvinna, som både är fin och har någonting.
Hur mycket kan Ellemina få, när hon flyttar hemifrån?
Frågan är ju fri, när hon är ärlig emellertid, som man
brukar säga.
— Ja, det är ju sant nock, mente Jöns Jönsson.
Gumman teg, men hon tyckte synbarligen inte
mycket om frågan.
— Se, det är emellertid bäst att tänka sig för innan
man kommer i förtret — som min vän sergeanten
brukar säga alltid. Se’n man en gång är gift och fast, är
det för sent att tänka på att man kunde fått bättre. Nå?
— Jaaa! menade Jöns Jönsson försiktigt.
Hemmanet kan väl vara värt ett par tunnor guld, men de
äro tre, som skola dela det en gång — — —
— Den som gör sig bar för barnens skull, får frysa
1 Dålig; 2 lin; 3 klaga, särskilt över fattigdom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
