- Project Runeberg -  Valda skrifter / Del 1:2 /
227

(1922-1927) [MARC] Author: Henrik Wranér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Denna fråga, den sista i katekesen, är också den
mest fruktade av alla — »den är värre än hela lilla
katekesen», som en gammal gubbe i Hästarp brukade säga.
Nästan en och var av ungdomen har läst över svaret
så tyst flera gånger; en och annan har haft med sig ett
utrivet blad under själva husförhöret. Med en viss
spänning motser den församlade mängden, vem lotten
skall drabba. Prästens öga överfar bänkraderna. Det
är Ola Pers Else, som här skall få tillfälle att vinna
en glänsande upprättelse för dagens missöden. Hon
börjar på, men stakar sig; hon försöker om igen,
flera gånger, men hinner ej mer än halvvägs. Slutligen
brister hon i gråt och går ut. Hennes mor rodnar av
blygsel, och hennes far blir blek av vrede — aldrig
förr har en sådan skam drabbat någon i Ola Perska
släkten. Inte kunna sin katekes!! Åh!!!

Då den stackars Else går ned mot dörren, kastar hon
en hastig, blyg och bedjande blick på en ung man.
Det är S t e n b a c k a-S v en. Det har liksom varit lite
väl mellan Else och honom — till stor fröjd för Ola
Pers, ty Stenbacka-Sven är rik. Efter Elses många
nederlag i dag och särskilt detta sista, fruktansvärda,
nästan ohjälpliga, ser han ej ens åt henne, där hon går.
Hans ögon följa med stort intresse Lisbeth Åberg,
som tydligt och säkert hasplar upp hela stycket.
Prästen nickar förnöjt. Och så gör han en sluttillämpning
om, hur sorgligt det å ena sidan är, att lusten för
ordet alltmer avtager i dessa yttersta tider, men att det
dock är en ordets tjänare ljuvt att se, huru som en
och annan har sin kristendomskunskap kär, och
för-kovrar sig däruti och övar den i alla sina
livsdagar. Si, sådana skall det i allo väl gå.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:35:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/whsrifter/1-2/0229.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free