Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mig ut i dag, för hur skral och »skrabbig» man är, och
hur fattigt man har det, så vill man gärna hem, när det
är heligt. Och jag skulle gå till gästgivarens i kväll
och få fisk och gröt också — ja, ja, där är väl
någon fattig stackare, som har gott av det — så äro
två människor hjälpta. Jo, jo! »Herren förer sina trogsia
underliga.»
— Nu ska mor gå och sätta kitteln på, sa far.
Så ska Johanna ha sig en kopp — det kan behövas.
Snön är nog bra till det han ska vara till, men inte
värmer han ett par gamla ben, inte, fast de kalla
honom för »fattigmans täcke».
— Då komma kakorna till pass, sa Johanna. Det
är väl därför jag inte blev av med bägge
kakekorgarna — den ena står ute på fäladen nå’nstans.
Å ja! Där är väl någon stackare, som hittar den —
och vill vår Herre ha den till sina små sparvar, så är
det väl hans mening det ska så vara. Nu ska här bli
gille, tultingar!! Kopp och kakor!
— Vi ska väl inte äta upp dina kakor, sa far. De
kunna vara bra att ha i morgon, när du ska ut. Har du
blivit av med den ena korgen, så får du klå folk
dubbelt på den andra.
— Å nu ska du inte vara förmäten, Sven, för det
du har varit ett redskap i Herrens hand! Och håller du
dig för fin att hålla till godo, så kunna väl tultingarna
få fröjdas — de få väl ingen annan julklapp, kan jag
tänka?
— Nej, de ha varit snälla i dag, så här har inte
vankat någon »klapp» på öronen.
— Kakor dä ä’ dä bästa tultingar veta av — näst
socker — jo män, ska vi smörja oss riktigt. Se här!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
