Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men så kom hon med full stass, och det var den
dagen som halva byns käringar foro till Blåkulla,
begriper han nu det, va? Hahaha! Där var månn tro
mycket skoj med det på bröllopet! Och en så grann
käring skulle vem som helst kunna vilja resa till
Blåkulla med — det kan han tro, för Marna var grann
på den tiden.
— Ja, så kan man då inte säga det om dig, far!
— Det var för resten på ett besynnerligt sätt jag
fick den tösen till käring, för det kom sig av hennes
första resa till Blåkulla — det är ett riktigt
kärleksäventyr, må tro.
Det kan väl vara så där en åtta eller nio och tretti
år sen: påsken kom fort och det, var en förskräcklig
vinter, så att dagarna före påska var det både
slädföre och snöyra. Jag hade nätt och jämnt fyllat ett och
tjugu år och hade inte exercerat ändå, men skulle till
det på våren och vid midsommartiden skulle jag
tro-lovas med Nils Nils Marna här i Torplunda och ha
bröllop strax efter. Jag kände inte den, som skulle
bli min fästmö, för far hade varit nere och friat för
mig, såsom bruket var på många ställen i den tiden;
jag tänkte inte på någon särskilt, Nils Nilsson sades
vara en rik knase och pengar behövdes där hemma,
om inte hela regeringen på Blåkulla skulle gå hin i
våld, och som det påstods, att Marna var en grann
tös, hade jag ingenting emot på det, allra helst som
jag trodde far inte skulle bli så sträng sen jag bleve
gift — nu var jag bara som en liten pojke och fick
aldrig klyva näbb.
Så går jag som sagt där hemma på skärtorsdagen,
och rent ensam var jag, för far och mor hade rest
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
