Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på om han inte tar Fina ändå! Månntro, ger hon
honom bara nå’na goda bitar, så blir han snart glad
vid henne!
— Ja, för maten — liksom kattorna! mumlade
Bergvallskan.
— Jo, må tro det! sa Åke och skrattade. Sån där
kärlek, som växer opp vid fläsk, den blir stark till slut!
Alla instämde i grinet, utom Bergvallskan, förstås.
— Ja, sa Else till Åke och reste sig för att gå, då
tittar du väl nerom en söndag, så jag kan få några
rader skrivna till honom? Jag ska låna bläck och
papper.
— Ja gonn ska jag så komma — och då tar jag
ett par marker ull med mig!
— Ja, gör det! Och så farväl i stugan!
När hon var gången, trädde Bergvallskan fram.
— Är här inte svar från Kristianstad ännu? Den
dröshasen!
Hon hade en son på artilleriet.
— Här har ju inte gått en rad till honom på länge!
sa Åke, som kände till och kom ihåg varenda kuttes
brev.
— Såå? Inte det! Liksom det inte snart vore 8 dagar
sen jag lämnade hit det! Var har det tagit vägen? vände
hon sig ilsket till skräddarekäringen, som blev eldröd
i synen.
— Jag har gu inte ätit opp ditt brev! svarade hon
argt. Här ligger det — det hade kommit ner i sykorgen
— ungarna gå och vända opp och ner på allting! Där
har Åke det!
— Ungarna, ja! Skylla på dem, ja! Hit med det —
jag vill se på brevet — — bums!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
