- Project Runeberg -  Valda skrifter / Del 2:2 /
169

(1922-1927) [MARC] Author: Henrik Wranér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

på Näsby fält och fort går det, när de gå på skridsko
ute på sjöarna här, men detta här! Å, när jag var mitt
i farten trodde jag, att mitt liv hade en ända. Och den,
som skall få mig att åka på sådant mer, den ––––––-

Förr i världen sade folk att gamla orättfärdiga
lantmätare gingo som lyktgubbar i mossarna och förde
folk på villekulla: man gick och gick och kom ingen
väg. I Tivoli finns där en skojtig inrättning, som kallas
Labberinten. En kommer in i ett rum, som är fullt
av rosor och blommor, och gångar leda till alla
världens hörn. Men det galna i saken är att i n kan man
nog komma, men när man vill gå, hittar man inte ut:
alla gångar äro likadana men bara en leder till
utgången. Vi gingo där nog femton gånger ut och in
och jag var riktigt eländig; det är skam att låta en
gammal människa ränna runt som ett möllehjul på det
viset.

Och när det så blev mörkt, tändes där en sådan
orimlig massa lyktor och ljus, så man — man kunde
knappt se bara för ljusen. Ottesången i kyrkan
juldagsmorgon är ingenting att räkna mot detta. Det var så
ljust av detta här nya, elektriska ljuset — som de kalla
det — ja, som det hade varit mitt på dagen, och min
schalnål, som jag tappade, fann Martina på ögonblicket.
Och sen var där fyrverkeri — och vad det var, kan jag
inte tala om för er. Men där brunno både solar och
stjärnor och hus och fartyg i alla färger och det
sprutade och dånade, och raketerna dansade och sprungo
itu som stjärnfall, å!!

Där stod jag och bligade, tills jag var snöblind.
Och när jag såg mig om, var jag av med Martina —
jag blev som jag hade lagt en ny stövel på kakel-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:35:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/whsrifter/2-2/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free