Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bort till kammardörren och tittade in, sen han öppnat
så tyst han kunde.
På bordet plirade ett talgljus. Andreas satt i
länstolen och sov. På hans knä och med armarna tätt
slutna om hans hals satt Olova. Hon sov också som
ett gott barn, och kinderna voro rosiga. Munnen log
så lyckligt i drömmen. Mårten Hatt såg på dem.
— Snygga vaktare! sa han slutligen, halvt ond, halvt *
rörd.
Olova spratt till.
— Ni tänker varken på mig eller byrån!
— En blir så tung och trött, när en vakar natt
efter natt! sa hon och strök håret ur ansiktet.
Andreas vaknade vid det hon sprang upp.
— Har piggsvinet sluppit löst? frågade han yrvaken.
— Pigg — piggsvinet?
Gubben Mårten glodde stort, ska ni tro.
— Ja, Andreas talte justament om att en av
hästhandlarens pojkar, Petter, hade sluppit ut ifrån Malmö
slott i dessa dar. De kalla honom för »piggsvinet» —
så hette han i skolan allaredan! sa Olova fyndigt.
— Är den kommen ut?
— Ja, så säga de. En tänker på tjuvar om dan
tills man drömmer om dem om nätterna! sa Andreas.
Gubben tog i handtaget till byrålådorna. Nej, där
var låst. Dä blev han lugn och skulle linka in igen.
— Så bra har jag inte sovit på länge! sa han
små-förnöjd.
— Inte jag heller! sa Olova och såg på Andreas.
— Och jag sen! sa han.
— I morgon klär jag på mig! sa gubben. Och
sen är det som förr i världen igen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
