Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Nå, hjärtetös? sa han.
— Jio, du! Jag har hittat på nånting!
— Ack, ditt lilla, rara liv!
— Var julaftons förmiddag bär jag opp ett fat
julagröt till gamla faster, som bor där oppe på
hinsidan ån bak bergknallen. Det har jag gjort från det
jag var liten alla år som jag varit hemma. Och mor
håller strängt på att jag alltid skall göra det. Hton tror
att jag får ärva allt vad faster äger och har för de
där grötklickarna. Kunde jag nu på något sätt gå och
plumsa ner, när jag ginge hem på kvällen — oim till
exempel där vore ett hål, där jag skulle gå, och du
vore tillreds att draga opp mig strax, förstås! Så
kanske –––– r
— Nej, Alma! Det är att fresta Gud! Du kunde
bli av med din hälsa för hela livet — då skulle jag
aldrig få en glad stund mer.
— Prata pjåsk, din hare! Ett kallt bad — var det
pckså nånting! Hur titt har jag inte stått våt till
knäna i ån och tvättat en hel dag! Du har gått i elden
för mig, så borde jag väl få lov att gå i sjön för dig1
— sen är det betalt som kvitteras! Värre vore, om
någon annan ginge och trillade i vaken!
— Du har rätt — vi skulle ha hans liv på
samvetet. Det går inte!
Men hur det var, dryftade de planen, var gång de
träffades, Anders och hans lilla hjärtenos.
IX.
Och i skymningen på julafton tilldrog sig i
Hönslösa en märkvärdig händelse, som satte alla sladder-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
