Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
läppar så röda, att gumman Stridsberg begrep, att de
måste vara nykyssta.
Och där blev påskafröjd i Per Hans gård och i
skräddare Stridsbergs stuga den helgen.
Det var där för resten på Bergströms och »Lillens»
kammare i Kattsund också. Ty »Ullen» skrev
påskafton till sin rumskamrat och talte om sin lycka. Och
hans brev slöt med följande rader:
»Ta nu och bjud upp söndagskotteriet och låt äggen
dansa! Går gåsasidan åt, så ske Guds vilje!»
Men gubben Stridsberg gick och kråmade sig.
— Det är mig ni kan tacka för alltihop! sa han.
Det var jag som hittade på idén med resan. Det
enda, som grämer mig, är att jag inte fick klart för
mig det där om returbiljetterna förrän det var för sent.
Ja, nu på våren ska »Lillen» och hans Else in och
hämta sin son, som ska opp i studentexamen.* De äro
oroligare än han, i synnerhet »Lillen», som har varit
kyrkoherde i många år men aldrig kan bli riktigt lugn,
när det gäller hans kära. Men hans tröst är, att
rektorn vid läroverket, där ynglingen går, är hans gamle
vän och rumskamrat Bergström, som nog ska göra
vad han kan för att hålla mod och liv i pojken under
de svåra prövodagarna.
Else låtsas vara lugn, men om nätterna ligger hon
vaken och ber för sin gosse — »Lillens» och hennes
gosse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
