- Project Runeberg -  Valda skrifter / Del 2:3 /
227

(1922-1927) [MARC] Author: Henrik Wranér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Per Smeds sålde öl till avhämtning. Som nu
emellertid länsman Vadstein råkade bo ganska långt borta i
världsrymden och fjärdingsmannen var svåger med Per
Smeds halvsyster, gick det gladeligen för sig att
avhämta ölet i yttersta rummet och dricka det i det
innersta. Gubbarna resonerade nämligen för det mesta
så, att det kunde göra k. m:t och kronan och dess
nådiga befallningshavande, av vad namn och
värdighet nu denne vara månde, något så när detsamma i
vilket rum en Stendalabo drack en flaska »bir», som
han ärligen betalt, bara det inte dracks i kronans
egna lokaler. Och sådana funnos ju inte i den byn.

När nu Mickel kom med sin gås inknuten i en
röd-vitrutig schalett, själv flåsande och svettig, blev han
strax anammad av ett par gamla exerciskamrater från
Tvedörra och bjuden på en slurk öl. Det smakte
härligt efter det myckna larvandet, och Mickel blev glad
och uppsluppen i munlädret, så att han berättade om
både sin spelvinst och sin gåshandel.

Men som Per Smed var en hjärtans välvillig och
innerligt godsinnad karl, som inte visste större glädje
på jorden än att bereda sina medmänniskor lite fröjd
och gamman i all oskyldighet, hade han inte bara
kaffe, öl och limonad utan också lite rom, konjak och
»stångjärn» eller »finkelura». Den stod visserligen i
ett skåp, men sann och uppriktig vänskap öppnar alla
lås, och lite var visste var skåpet stod och hur man
skulle finna sig tillrätta i det.

Snart blev också Mickel i toddystämning. Han blev
gråtmild, svor över Pernilla först och sen över sig
själv, som aldrig levde den dag han bleve annat än
ett kreatur, ett vredenes kar. Sen svor han igen över

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:36:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/whsrifter/2-3/0229.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free