- Project Runeberg -  Valda skrifter / Del 2:3 /
258

(1922-1927) [MARC] Author: Henrik Wranér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

så gott som till skänks; åtminstone slipper han
förarga sig över att han ska betala för det han får koka
sina egna potatis.»

Den nyinflyttade fick snart namnet »Fiffen». Och det
var en fiffig karl: med sin talande tunga och sina
galanta fasoner »gick1 han av folk och i folk med stora
träskor», som det hette förr i världen. Han tjusade
till alla. I synnerhet när han ville göra affärer med
någon och hade satt sig för att klå honom, kunde han
se så tjyvingens menlös och oskyldig ut. Det drog
emellertid inte länge om förrän de flesta hade samma
åsikt om honom som prästen. Denne hade »Fiffen»
lurat vid köp av en sugga och det så grundligt, att
prästen sa rent ut, att »Fiffen» var värre än en svart
höna, och att om någon i våra tider kunde vara
»besatt av en oren ande», så skulle det allt vara
»Fiffen».

Ursprungligen hade den illmarige gubbarackaren haft
fem flickor, men de fyra hade »gått åt» — tack vare
sin förmögenhet, faderns knipslughet och tösernas egen
fäderneärvda snackesamhet. Nu var bara den äldsta,
kvar. Hon var knepig och klipsk som far sin, men
vidare fager under ögonen var hon inte och inte just
ovanför heller. Det var lögn, att gubben kunde bli av
med Evangelina — som hon till på köpet i ett
olyck-ligt ögonblick hade blivit kallad — och det grämde
både honom och henne. Hur komisk hon såg ut med
sin röda toviga paryr, sin fräkniga hy, sina
surmjölks-blå ögon och formlösa figur, hade hon som alla andra
kvinnor naturligtvis ingenting^ mot att bli gift.
»Tvärtom!» sa den, som ramlade utför trappan! Att i all
sin tid gå hemma hos gubben var just inte lockande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:36:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/whsrifter/2-3/0260.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free